Mycket kort blir det...

Kul med mycket kort på lillan. Men när ska jag ha tid att sortera och sätta in flera hundra utskrivna kort? Dagens problem...

Höst när den är som bäst

Är precis hemkommen från en härlig promenad i solen. Jag köpte med mig en skvallertidning och en glass och vandrade ner till ån där jag satt och njöt på en bänk en stund. Hur underbart som helst! Lillan sover fortfarande i sin vagn i hallen och jag ska avnjuta en kopp kaffe i godan ro... Dagar som dessa är lovely - föräldraledighet när det är som bäst! Och förmiddagen spenderades med bebisar och deras trevliga mammor, så det här har varit bästa dagen på länge!

Det gäller verkligen att stanna upp och känna efter ibland, att njuta av hur solen värmer, hur gott glassen smakar och hur kaffet piggar upp - och inte fokusera på att natten innehöll mer vakna stunder än jag föredrar... Vi har nyligen påmints om att livet kan ta slut alltför fort så det gäller att njuta så mycket man kan och inte bara tänka framåt och längta. Livet är ju faktiskt precis här och nu!

PS. Hittar ni någon ni känner igen på denna länken?!

Hur...

Hur kan man annat än att fullkomligt älska den här lilla trollungen?! Crazy bananas i håret och glad nästan hela tiden...

Bättre och bättre...

Efter några griniga dagar (då mamman och dottern tävlade om att vara värst) känns det nu som att vi är tillbaka... Kitty somnade på skötbordet och har sovit en stund (dock nu i sin säng!) så att jag hann inta min lunch (gröt idag igen...) och sitta vid datorn lite. Jag hörde henne vakna nyss och hon låg en stund och snackade med sin mobil. Sedan blev det tyst och hon slocknade igen. Vi ska försöka ta oss ut på en promenad nu efter lunch. Det har blivit en del innesittande eftersom Kitty varit lite ur form, först pga av sin spruta och sedan av förkylning och jag har varit febrig några dagar. Tror att lillan smittat mig! Jisses vad jobbigt det var att vara sjuk och samtidigt ta hand om en liten gnällig bebis. Henke har supermycket på jobbet denna veckan och har inte kunnat komma hem tidigare så det var bara att bita ihop (och bryta ihop bitvis) och på något sätt gick det. Igår lånade min mamma Kitty en timme och var ute och gick och jag fick lite tid för mig själv. Snacka om konstig känsla! What to do?! Började med kaffe, en maskin tvätt, lite surfning och sedan låg jag och läste. Jag har ju inte varit ifrån lillan många stunder sedan hon föddes så det kändes väldigt knasigt, men samtidigt skönt. Man behöver den där lilla lilla stunden för sig själv för att orka.

Hej hopp!

Jag vill...

... ha sommaren tillbaka, om bara för en liten stund! Får mersmak när jag kikar igenom sommarens bildskörd! Varma kvällar, grillat, frisk luft och sol på bar hud, liten tjej som älskar att vara ute, häng på vår balkong...

Lunch

Nu åker jag och den här underbara varelsen och äter lunch hos Henkes föräldrars vänner. Vi har lunchdate nästan varje dag denna veckan! Trevligt!

Imorgon är en annan dag...

Igår var Kitty tillbaka till sitt glada jag och vi hade en mysig dag med promenad och hemmamys. Idag har vi startat dagen med frukost hos tant Maria och nu sover lillan i sin vagn så att mamman hinner äta lite lunch.

Imorgon börjar mina kollegor ett nytt läsår och det börjar gå upp för mig att jag inte kommer vara där med dem. Det känns helt sjukt konstigt att jag ska vara hemma i ett år... Det känns faktiskt lite tomt att inte dra igång med planeringar, uppstart, ämnesmöten, arbetslag, skitprat med kollegor mm. Men jag njuter av att få vara hemma med mitt lilla hjärta. Vilken grej egentligen! I de flesta länder finns ju ingen föräldraledighet att tala om, utan antingen får man säga upp sig från jobbet eller lämna babyn på förskola. Här gäller det alltså att njuta! Jag tror jag kommer njuta som mest de slaskiga novembermorgnarna när vi kan ligga kvar och dra oss i den varma sängen istället för att jäkta iväg till en svinkall buss. Måste planera in ett besök på jobbet så att jag får visa upp lilla K för kollegor och elever! De har ju varit med på hela resan med den växande magen och undrar säkert vem det var som dolde sig där inne!

En sån där dag...

Allt går så mycket lättare nu med Kitty tycker jag... Vi har lärt känna varandra och har börjat få några slags rutiner. Men idag har det varit en sån där dag... Kitty har varit ur form, gnällig, inte nöjd (förutom när hon käkat), velat bli buren, spottat ut nappen, bara sovit korta stunder osv. Det är inte lätt att vara så liten och inte kunna säga vad problemet är... Dagen har alltså bestått av en hel del kånkande, tröstande, matande och nu börjar jag bli ganska trött. Lyckades vagga lillan till sömns i min famn och lade försiktigt in henne i sovrummet där hon än så länge sover gott med nappen i munnen. Hon är antagligen helt s l u t efter denna dagen. Nu tror jag att jag går och gör henne sällskap och hoppas på att natten blir bättre än dagen!

Trist är det att semestern är slut för H! Nu blir det vardag igen och det känns lite konstigt att det bara kommer vara jag och K nu på dagarna. Hoppas på många fina och varma dagar så man kan samla på sig lite sol och värme innan hösten kommer med regn och rusk, men också vackra soliga höstdagar, härliga myskoftor, te, läsa böcker under en filt i soffan... Det gäller att intala sig själv varje år att hösten är rätt mysig ändå. Men det är så tragiskt att man längtar efter sommaren hela året och så är den över innan man hunnit blinka.

Sov gott!

Sommarmorgon

Besök på BVC redan 8.30, vilket numera är tidigt i vår familj. Lilltjejen gillar att somna om på morgonen och förmiddagen och ibland (läs: för det mesta) ligger vi alla tre till 10-tiden. Men idag fick jag släpa mig upp för att ta en dusch och sedan väcka lilla älsklingen. Det var bara små springor som kikade på mig och jag förstod att hon undrade vad fasiken som pågick. Varför väcker du mig nu mamma? Besöket på BVC gick bra och hon somnade så gott i vagnen efteråt. Vi gick en runda och köpte frallor och mamman och pappan fick äta frukost på balkongen i lugn och ro. Hon sover fortfarande, men jag börjar höra små knorranden så det är nog snart dags att vakna! Det verkar bli ännu en härlig sommardag så vi packar nog in oss i bilen och åker mot sjön :)

Lilla mini

Lilla mini ligger på soffan och slaggar efter lite mat. Hon snurrar och grymtar lite och somnar till ibland. Hon är världens duktigaste och snällaste tjej som idag gav oss sovmorgon till klockan 7! Hon sov från 23.30-7 och sedan till 9. Vilken lyx för trötta föräldrar! Nu hoppas vi att denna trend håller i sig (fingers crossed)... Det har hänt mycket nu med vår sexveckorstjej: leenden, längre nätter, jollrande och nappande. Härligt med framsteg!

En liten kärleksförklaring

Älskar min fina dotter så otroligt mycket! Du har bara varit hos oss i sex veckor men det känns redan som att du alltid varit här... Älskar varje del av dig. Håret som är sådär härligt yvigt och som inte vill ligga ner utan stå rakt upp... Ögon som lyser när de tittar rakt in i mina ögon. Fingrar som är så långa och fina och din lilla hand som passar så bra i min. Att hålla din hand när du somnar får mig att smälta. Din doft går inte beskriva... varm gosig bebisdoft... De små fötterna med världens vackraste tår. Varenda nagel är perfekt. Dina galna spretningar med de små tårna är bedårande. Ditt leende, som tills idag varit små stunder av omedvetna rörelser i ansiktet, men som idag gick rakt in i hjärtat på oss. Vi vill göra vad som helst för att du ska fortsätta le mot oss. Ögonen lyser och skrattgroparna tittar fram. Vilken känsla! Din hud är mjukare än allt annat jag känt. Jag kan spendera timmar med att bara klappa och känna på dig, memorera varje por. Vi förstår inte att du är vår... Var kom du ifrån? Fattar inte att du bott i min mage och levt rövare i nio månader och att du efter några timmars slit kom upp som en fuktig varm säl på min mage. Vilket ögonblick! Att se dig växa, utvecklas och må bra är nu det viktigaste för oss...

Hela registret

Nu efter lunch hade jag en liten här hemma som bara ville mysa i famnen och lyssna på mammas vackra (?!) sångröst. Jag fick utnyttja hela registret med Idas sommarvisa, En kulen natt-natt-natt, Kalle Kamel, Bäbä vita lamm och allt annat som dök upp i skallen... Jag tar tacksamt emot tips på visor med inte allt för utmanande toner! Måste ju variera repertoaren lite :)

Dagen spenderas inomhus, eftersom vädret lämnar mycket övrigt att önska. Det är helt grått och mulet och regnet har duggat eller öst ner mest hela dagen. Man blir ju jätteseg och inte alls sugen på att hitta på något avancerat. Tur att lillan nöjer sig med sång, mat, vila och lite babygym. Och mamman nöjer sig med myskläder, kaffe och sötsaker.

Imorgon åker vi en runda till Halmstad och hälsar på mina föräldrar i stugan. Då får man lite sommarfeeling även om vädret fortsätter i samma stil. Men någon gång måste det väl vända? Jag vill ha sand mellan tårna, korta shorts och brunbränd hud!

Egentid

Lillan slaggar efter en vakenperiod bestående av matning, bärande, sjungande, mammagos och lite kräk. Jag hade planerat en liten promenad nu när jag äntligen lyckats trycka i mig lite mat, men precis när sista tuggan svalts så började det regna. Jag tror jag bidar min tid inomhus och inväntar uppehåll. Ska slänga mig i sängen och plöja lite tidningar och kanske sova en stund.

Glöm vad jag skrivit - nu vaknar hon!

Dagens fundering...

Ska jag dricka kaffe nu eller ska jag vänta och se om jag hinner somna en stund med lillan och ta en kopp för att vakna till efteråt...? Svåra beslut så här på en tisdag. Efter dagens BVC-besök tog vi en promenad och nu ligger hon fortfarande och sover i sin vagn. Tror dock det är dags för lite käk inom en mycket snar framtid och därefter kan det mycket väl vankas vila... Jag har börjat ana ett visst mönster hos mig själv: jag har blivit sjukligt fixerad på två saker - kaffe och sömn. Mycket av min vakna tid går åt till att längta efter nästa kopp alternativt nästa tillfälle att vila. Idag längtar jag extra mycket efter fikapausen, eftersom jag tänkte pimpa min kopp med lite fruktsallad och glass.

Annars då?
Min dotter är väldigt modern och har redan börjat blogga. Kolla in den om ni vill!

I morgon får vi en lunchgäst! Tant Maria kommer och hälsar på och tar med sig smörgåstårta!

På fredag kommer fina Jennie och hälsar på! Längtar!

Fick ett paket på posten som innehöll en massa fina plagg till Kitty, som mina kollegor köpt. Otroligt att så många tänker på lilla fina K!

Plöjer ljudböcker som aldrig förr... Bästa sällskapet när man maratonammar! Just nu är vi i slutspurten av Berättelse om herr Roos av Nesser. Både jag och lillan njuter av författarens röst.

Nästa vecka går H på semester! Härligt att vara lediga hela familjen igen :)

Enhandslunch

Lillan vaken från 10-tiden fram tills nu. Vill inte sova utan bara äta tills hon kräks... Äntligen kan mamman få i sig lite lunch, som intas med en hand, då den andra rullar vagnen fram och tillbaka, fram och tillbaka... Hade såklart varit bäst med en promenad ute, men återigen ser jag ut som kom-och-hjälp... Tur att ingen ser mig :) (Tänkte nyss samma tanke när jag fick en snilleblixt och förenade nytta med nöje genom att utföra utfall med vagn. Bäst att ta tag i träningen när man kan... Hihi) Nu när hon äntligen sover ska jag försöka hinna duscha, baka en paj till kvällens gäster, betala räkningar, plocka undan... Apropå det där med tid så har jag inte ens hunnit lägga in foton på datorn, så inläggen är bildfria än så länge. Vill så fort som möjligt fota och visa er den finaste presenten som Kitty fått av tant Anna H - en egenhändigt stickad kofta som bara är så otroligt fin. Tack Anna! Vi blev alldeles överraskade och rörda över att du knåpat ihop den på egen hand :)

OK, då börjar jag racet... Wish me luck!

Tid...

Nu ligger min lilla groda och vilar på en filt på golvet och jag sitter här med tjorvigt hår uppsatt i en knut och fortfarande pyjamas på. Har planerat att duscha och fixa i ordning mig men enligt mina beräkningar bör lillan vakna när som helst och då gäller det att vara redo att servera lunch. Duschen får jag ta SNABBT när hon somnat nästa gång. Det där med tid och hur dagen ser ut förändras alltså radikalt när man har en liten krabat. Lilla Kitty styr ju hela min dag... Hon är dock ganska snäll och låter mig få en extra stund i sängen på morgonen, vilket jag tackar för med tanke på att det ska ätas några gånger på natten. Men det leder ju till att hela dagen blir förskjuten... Allt tar helt enkelt lite längre tid med en bebis. Jag har några ärenden jag måste fixa idag, men när det kan bli av beror helt på om jag hinner duscha (för såhär KAN jag inte gå utanför dörren!) och när fröken är mätt och belåten. Det härliga i kråksången är att man helt naturligt accepterar att det är så det är... Det är ju helt underbart ljuvligt att få vara hemma med sin älskade dotter! Hennes välmående är prio ett och det är ganska skönt att sätta sig själv åt sidan för en gångs skull. Dock behövs lite egentid ibland och det är H väldigt lyhörd för. Igår vallade han ut mig och K till sitt jobb och jag fick gå bananas bland rean medan han underhöll lillan. Jag kom hem med två påsar med kläder och ett hål i plånboken... Men har man klarat av en förlossning så är man ju värd att unna sig lite... (Undrar hur länge jag kan köra med den?!)

Nu har Kitty slagit upp sina blå!

Besök och tankar på jobb

Dagarna rullar på och fylls av diverse besök. Det är många som vill hälsa på det lilla grynet. Igår var det min bror med familj som var här. Brorsönerna konstaterade att lillkusinen var söt och väldigt liten, och sedan var det fullt fokus på tv-spelen. I eftermiddag kommer Henkes släkt och familj och bjuder på tårta. Mycket fika blir det!

I veckan måste jag sätta betyg på mina elever, vilket känns som ett otroligt tråkigt och stort projekt. Som vanligt kommer det säkert gå fort när jag väl sätter mig med det, men just nu känns det bara BLÄÄÄ... Vill inte fokusera på något annat än den lilla skruttan. Det ska bli så otroligt skönt när det är gjort så att jag verkligen bara kan släppa tankarna på jobbet...Dagen innan nedkomst. Intet ont anandes spenderade vi dagen slappandes i solen...

På väg till förlossningen!

Spännande!

Premiärtur med vagnenVår älskade lilla godisbit. Världens sötaste, eller hur?! Nej då, vi är inte aaaaalls subjektiva!

BEBISBUBBLAN

Bubblan som alla talar om - där befinner vi oss nu. Vi njuter av vår lilla skrutta och ägnar dagarna åt att studera henne, pussa, nussa, lukta, klappa, amma, sova, titta, räcka ut tungan till varandra, och lär känna varandra mer och mer för varje sekund. Älskar älskar älskar...

Återkommer...

Kram från Kittys mamma

Allt är bra!

Har varit hos BM för ett av de sista (!) besöken och allt såg bra ut: blodvärde, blodsocker, blodtryck, vikt (+11 kg är det visst sammanlagt nu), magmåttet, bebisens hjärtljud och huvudet är nu fixerat. Beräknad bebisvikt är drygt 3 kg.

Bebis är redo. Vi är redo. Välkommen när du vill ♥

Any day now

Nu är det knappt en och en halv vecka till beräknad födsel. Jisses... Jag känner inte att jag är så låst vid BF-datumet som jag förstått att vissa blir, men det är klart att det kanske blir lite tråkig väntan om man går mycket över tiden. Jag njuter för fullt av att vara ledig och gå hemma och såsa och greja. Idag står det lite allmän städning på schemat, men med många pauser så att man hinner återhämta sig. Längtar sååå till att få tillbaka lite flås igen. Nu blir man ju andfådd av bara lite hederlig dammtorkning. Och min rörelseförmåga, den saknar jag också! Henke skrattar åt mig när jag ska försöka komma ur sängen på ett graciöst sätt på morgnarna. Det ser mest ut som en skalbagge som hamnat på rygg... Tyngdkraften jobbar ju liksom emot en när man har 12kg som lagt sig i en klump på magen. Men snart är bulan ett minne blott och då kommer jag nog sakna den!

I övrigt bjuder nog dagen på en liten promenad nu efter lunch (tänkte utnyttja en rabattcheck på KICKS och inhandla ett somrigt nagellack som jag spanat in) och lite häng i solen på balkongen, i sällskap av någon lektyr, fruktsallad och kaffe. Inte illa va?!

Hemmafru...

När man är hemmafru och bara har sig själv att ta hand om så hinner man med att fixa och trixa en del i köket. De senaste dagarna har bjudit på följande:

Nybakade frallor till frukost. Testade för första gången att kalljäsa degen i kylskåpet under natten och det funkade finfint!

Sockerskorpor med kardemumma.

Våfflor med grädde och sylt.

Vi får se om denna trend håller i sig sedan när det finns en liten att ta hand om... Skönt att man kan frysa in lite bakverk så att eventuella gäster kan få sig lite till livs. Förra veckan fyllde jag frysen med chocolate chip cookies, muffins och kanelbullar. Välkomna på fika när ni har vägarna förbi!

Hippo...

Igår testade jag vattengympa för gravida för första gången. Det var en härlig syn med fem stycken flodhästliknande figurer som plaskade runt i bassängen. Det var skönt att vara i gott sällskap och att få känna sig lite lättare när man skuttade runt. Värre var det när man klev upp ur vattnet igen... I övrigt rullar dagarna på som vanligt. Konstigt att tiden går även om man inte har fullt upp hela tiden. Men med lite projekt att stå i, mycket vila, tid att umgås med vänner mm så går det finfint tycker jag. Det går ingen nöd på mig! Tyvärr så lämnar majvädret mycket övrigt att önska. Vi är ju redo för lite mer sommarvärme nu!

Dagarna går...

Nu har redan tre dagar sprungit förbi. De har varit lagom innehållsrika. Det kändes väldigt konstigt att packa ihop allt på jobbet och lasta in i bilen. Nu ligger alla pärmar och böcker i två stora lådor i källaren och jag ska inte ta upp och glutta på väldigt lång tid. Helt wacko... Det man vanligtvis använder varje dag ska nu ligga i ide tills jag börjar jobba igen. Mötte en del elever i korridoren och de sa att de redan saknade mig. Det får man väl ändå ta som en komplimang... Kollegorna fick sig en varsin kram till och sedan sa jag hejdå till jobbet. Med tanke på att jag inte vet om jag kommer tillbaka så känns det lite som att avsluta ett kapitel i livet, men eftersom nästa kapitel är väldigt spännande så sörjer jag inte så mycket. Det bästa ligger ju framför mig!

Dagens besök hos BM gick fint, magen hade inte vuxit så mycket men verkar ändå ligga på kurvan. Min vikt och blodtryck var också bra och det lilla hjärtat slog så fint. Vi bokade in de två kommande besöken, men BM sa att det kan ju vara så att de besöken inte blir av. Då slår det ju en att det kan sätta igång när som helst... Vilken pirrande känsla!

Eftersom jag vill ha lagom många projekt varje dag så har jag idag så smått börjat packa BB-väskan, bakat småkakor, rensat ur frysen och grejat med facket, csn och försäkringar. Dock är det inte klart med allt så imorgon blir det till att ringa några samtal. Jag gillar inte att ha en massa sånt fix framför mig så det ska bli så skönt att reda ut allt... Morgondagen kommer även innehålla en fixa-ärenden-runda på stan. Oturligt nog har min foglossning kommit tillbaka i höger ben så jag ville hålla mig hemma och stilla idag. Tror att de sista veckornas stress på jobbet har påverkat fogarna lite, men jag hoppas att det ger med sig igen!

Dag 1

(...av många)

Idag firar jag den första dagen på min föräldraledighet. När min måndagslektion skulle börjat låg jag fortfarande i sängen - en härlig känsla! För att jag inte ska bli förslappad har jag planer för veckans tre första dagar:

Måndag: sätta sig in i det här med Försäkringskassan (känns så mycket jobbigare än vad det säkert är), klipp och sling och föräldrautbildning.

Tisdag: tur till VXÖ för att hämta hem mitt kontor (med hjälp av en stark man)

Onsdag: BM på förmiddagen och sedan träff med mamman

Jag har även diverse större och mindre projekt att greja med så jag tror inte att jag kommer få långtråkigt. Men lagom är bäst, och jag ska försöka att planera in så mycket vila det bara går innan lilla bebis kommer.

Underbara helg

Efter en underbar helg (sovmorgon, Halmstad och date med Jennie, sol vid sjön, frisk luft) är det nu dags att krypa ner i sängen för att i morgon vakna upp till den sista jobbveckan på mycket länge (Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiihfattaringentingheltjäklaoverkligt). Jag återkommer med tankar och funderingar när det sjunkit in lite bättre att jag inte kommer jobba på drygt ett år...

Dröm sött!

Sociala beteenden när man är gravid

När man går i väntans tider blir det helt plötsligt okej för människor i ens omgivning att göra och säga saker som vanligtvis är helt socialt otänkbart. Saker jag lagt märke till under dessa snart 7-8 månader är följande:

- Känna på magen: jag har varit relativt förskonad från detta fenomen, men allt som oftast blir jag ändå smekt eller klämd på magen av människor omkring mig. Att de närmaste i familjen eller mina vänner är framme och känner gör mig absolut ingenting, men när medelålders karlar på jobbet passar på att gosa med bulan känns det allt lite skumt.

- Kommentarer kring vikt: Oj vad stor du är! Hej tjockis! Jisses vilken mage du har! Oj, du sväller ju för varje dag! är kommentarer man hör ofta. För det mesta gör det inte så mycket att höra dessa kommentarer, men det är ändå ganska intressant att det helt plötsligt är OK att kommentera någon annans vikt, viktuppgång, var hullet sätter sig, om man börjar se rund ut i ansiktet mm. Jag har inte tyckt att det varit så jobbigt, men vet att andra som är knocked up tyckt att det är jobbigt. Man skulle ju aldrig kommentera om en kollega lagt på sig några extrakilon :) (en hormonstinn blivande mamma kan ju få för sig att alla i omgivningen liksom gottar sig för att någon annan lägger på sig!)

- Magkontakt innan ögonkontakt: när jag möter folk i korridoren på jobbet så tittar de först ner på min mage och sedan ser de mig i ögonen och hälsar.

- Förlossnings(skräck-)berättelser: även här har jag varit ganska förskonad, men ett par stycken skräckhistorier har jag ändå blivit serverad. Det verkar som att vissa har ett behov av att dela med sig av sina hemska upplevelser av förlossningar, vilken nytta det nu skulle göra. Det bästa är att sitta med en grupp mammor som ska försöka bräcka varandra. För ni vet väl att det pågår en inofficiell tävling - värst vinner?!

- Att föda utan bedövning: om man haft naturliga förlossningar utan medicinsk smärtlindring så vill man gääärna framhålla detta och framhäva att man är lite bättre än de som tagit hjälp emot smärtan. Jag tycker att alla kvinnor som klarar av att föda barn, vare sig det är genom naturlig förlossning, kejsarsnitt eller drogade till tusen, är beundransvärda. Man är ju inte mindre värd eller en sämre mamma för att man tagit emot hjälp mot smärtan. Jag har inte bestämt ännu om/vilken smärtlindring jag kommer välja när jag väl är där men skulle bli otroligt ledsen om någon tog ifrån mig min upplevelse och prestation...

- Skillnad mellan män och kvinnor: jag tror att männen som frågat hur jag mår är lätträknade. När kvinnor i min närhet fått veta att jag är gravid har deras första fråga varit: Hur mår du? Så har ingen man frågat...

- Komplimanger: aldrig förr har jag fått så mycket komplimanger än som gravid. Vad fin du är! Vilken fin mage! Det klär dig verkligen! För att försvara de icke omtänksamma männen (se ovan) så har komplimangerna duggat ganska tätt även från manligt håll...

Tankar kring att ta en paus från jobbet...

Min söndag är fullspäckad med diverse rättning. Jag har redan på förmiddagen hunnit beta av en hög med uppsatser och har nu tagit tag i mina två projektarbeten som ska betygsättas. Att jag kan stå ut med två kommande veckor (över-)fyllda med rättning och bedömning av diverse inlämningar, uppsatser, nationella prov, recensioner, kompletteringar mm har nog att göra med att jag inte kommer behöva rätta en endaste liten text på över ett år! Fy fasen vad gött! Rättning tillhör faktiskt, tillsammans med diverse tråkiga möten, den värsta delen av mitt jobb. Så det är inget jag kommer sakna direkt! Men nu har det så smått börjat komma ifatt mig att jag om två veckor ska packa ihop mina pinaler på jobbet och inte vara läraren Mia på en väldigt lång tid. Det känns otroligt svårt att greppa, eftersom ju jobbet är en stor del av ens liv (på gott och ont). Jag undrar just nu hur det kommer vara möjligt att hinna klart till fredagen den 13e maj, eftersom jag samtidigt som jag har lektioner som vanligt ska hinna med överlämningar till vikarierna, rätta klart, fixa klart betygsunderlaget, packa ihop allt på mitt skrivbord och förhoppningsvis i samband med detta rensa ut en hel del... Men jag försöker ta en sak i taget och en dag i taget, och påminner mig själv om att a n d a s ibland också. Lönen för dessa sista veckors stress kommer ju snart! Innan bebis behagar anlända har jag stora planer på att ligga i soffan och äta choklad, fylla frysen med hembakat, läsa böcker och tidningar, kolla på dåliga tv-program, vara ute i det fina vårvädret och bara njuta lite grann av livet.

Saker jag inte kommer sakna:
- tidiga bussturer
- rättning
- stress över allt man inte hinner
- elever som inte gör det de ska, när de ska
- när kollegor inte gör det de ska och jag istället behöver göra det
- känslan av att inte räcka till för alla elever
- det äckliga kaffet i lärarrummet
- att missa bussen och behöva vänta på nästa
- de eviga promenaderna mellan de två skolorna där jag undervisar
- att alltid ha jobb med mig hem, vilket innebär att även om man är ledig iaf en dag på helgen så känner man lukten av den där rättningshögen...
- skolmaten
- mail från otrevliga föräldrar

Saker jag kommer sakna:
- mina kollegor
- känslan av att ha ett väldigt viktigt jobb, som jag faktiskt är bra på
- mina elever, som man hinner komma väldigt nära
- nyss nämnda elevers helt otroliga och oväntade kommentarer som gör att man brister ut i asgarv några gånger i veckan
- fikastunderna på jobbet
- känslan när man faktiskt har betat av något jobbigt och känner sig nöjd!

OK, duty calls... Later!

Magen och jag

... har idag både rättat och njutit i solen på balkongen. Mysigt att ha lite sällskap här hemma när mannen är och jobbar.

PÅSKLOV

Första påsklovsdagen blev mycket innehållsrik: först mysfrukost med H för att fira vår 10-årsdag, sedan lunchdate med tjejerna, massage i en timme, fika hos farföräldrarna med bror och två busiga brorsöner och avslutningsvis en supergod middag som jag lagade till H så att vi kunde fortsätta vårt firande på kvällen. Och för att toppa denna fantastiska dag så sken solen hela tiden :) Idag planerar jag att spendera eftermiddagen på balkongen, visserligen rättandes nationella prov men det är ändå härligt att få sol och värme och få andas vårluft. Till detta serveras gårdagens efterrätt: äppelpaj med vaniljsås och en god kopp kaffe. Livet kunde vara värre...

Jag har kommit in i en drömfas nu och föder barn nästan varje natt. De två senaste drömmarna har resulterat i en dotter men både jag och H börjar tro mer och mer att det är en kille. Vad vi baserar detta på vet jag inte, men jag har bara en känsla att jag kommer bli m y c k e t förvånad och överraskad om det är en liten tjej som tittar ut... Kanske har det att göra med att jag är så van vid smågrabbar i och med att jag har två brorsöner... Veckorna går fort och snart är det bara 6 veckor kvar, en och en halv månad. Om han/hon kommer enligt planerna vill säga. Vi längtar!

Nu ska jag ta tag i rättningen en stund till innan det är dags att ringa min BM och försöka boka om nästa veckas besök. Kom i morse på att jag råkat planera in nationella prov i engelska A (SPEAKING) samtidigt som BM... inte bra! Hoppas det går att hitta en ny tid! Vill ju se så att det lilla/lille livet växer som det ska! Sist var magen lite under kurvan men jag hoppas att det ökat lite sedan sist. Lite extra äppelpaj kanske inte kan skada...? Haha ;)

Tidiga morgnar och IKEA

Den nya trenden är att jag slår upp mina ögon och känner mig helt klarvaken, även om klockan är 5. Idag sov jag till ca 7 och låg sedan och snurrade. När jag väl vaknat till så börjar jag genast känna efter om jag är kissnödig eller hungrig, och utslaget brukar oftast vara att jag är båda två... Så idag blev det tidig helgfrukost i soffan, men det är ganska mysigt det också. Nästa vecka har jag påsklov så då kanske jag hinner vänja mig vid att sova lite längre på morgnarna. Det känns helt bananas att jag ska vara ledig 10 dagar i rad, men åå så härligt! Dock vet jag att jag m å s t e hinna rätta en massa prov och uppsatser för att vara i fas tills efter lovet. Annars kommer det bli omöjligt att gå på föräldraledighet som planerat. Planen är att ta tag i jobbet så fort som möjligt nu i början av veckan, så att jag kan njuta av ledigheten i slutet av veckan.

Dagens projekt är att väcka H (!) och sedan packa in oss i bilen för att bege oss till IKEA. På inköpslistan står en massa bebisgrejer och annat som man kan tänkas behöva. Det är ju snart dags att pimpa balkongen så att man har en chans i den inofficiella balkongtävlingen här i huset. Det är ett tydligt vårtecken!

Foglossning och hormoner

Om jag har tur på morgonen så hinner jag med en lokalbuss i Växjö som stannar precis utanför jobbet. Den går från stationen 7.45 och min buss ska komma vid samma tid. Idag var jag så glad när jag kikade på klockan och såg att jag hade några minuter till godo. Men för att vara på den säkra sidan knatade jag av bussen så fort jag kunde och gick med mina foglossningsvärkande ben till busshållsplatsen. Efter några minuter kom buss nr 6 susande förbi och jag och de andra resenärerna stod kvar med stora ögon. Utan att göra någon stor affär av det hela så har helt enkelt länstrafiken bestämt sig för att göra rockad med alla hållplatser så inget är som förut. Min spontana reaktion på det hela var att fundera på att bryta ihop och storgråta. Något inom mig sa att det dock skulle se något konstigt ut så jag vaggade till jobbet och tyckte synd om mig själv med varje värkande steg. Efter att ha överlevt promenaden så skrattade jag lite åt mig själv och skyller den spontana gråtreaktionen (som visserligen uteblev) på hormonbalansen i min arma kropp. Men den här förbenade foglossningen är inget inget roligt alltså... Gå måste man ju liksom. Även om det hugger till varenda gång jag lyfter benet. Jag läste om rörelser och aktiviteter man bör undvika och det som gjorde starkast intryck var att dammsugningen bör lämnas därhän. Detta har jag flertalet gånger nämnt för Henke. Jag tror dock inte han gick på att det på listan även nämndes handling, tvätt, matlagning och allt annat tråkigt.

Glass i solen

Jag skyndade mig hem från jobbet idag (för att kompensera mina rättningstimmar igår em-kväll) och hann med 15-bussen hem. Väl framme gjorde jag ett inköp värt många pensionärspoäng: stödstrumpor! Efter att med sömniga ögon mätt mina ben i morse medan jag fortfarande låg kvar i sängen kunde jag nu göra detta mogna inköp. Mina skor har den senaste tiden börjat kännas lite trånga efter en heldag på jobbet med mycket spring, sittande, stående och trappgående så jag jag hoppas att de kan hjälpa...

Men, det som gör eftermiddagen minnesvärd är den underbara stunden jag spenderade på min balkong, i SOLEN, i T-SHIRT, ätandes glass och läsandes ny tidning som ramlat ner i min brevlåda just idag. Vilken härlig start på veckan.. Och på våren 2011. Nu är den här!

Sådana här har jag planterat i en kruka på balkongen...

En kavalkad...

Firade några födelsedagar med brunchbuffé. Jag är inte så stor som jag ser ut på fotot, det är semlan som är liten... Men god.

H & E hade klätt sig matchande...

Vi firade födelsedagar i sommarhuset

Gästerna

Mycket smarrig smörgåstårta

Fyller 28 år i vecka 28 :)

v 31

v 31

Det var väldigt länge sedan det dök upp några bilder på den här bloggen, så nu går jag all in och uppdaterar lite med foton...

FREDAG!

Å vilken härlig känsla man har i kroppen när man kommer hem efter jobbet på en fredag! Det bästa är ju när man har hela helgen framför sig... Jag har precis avnjutit en timmes massage, vilket var helt underbart. Min lilla rygg är fortfarande inte på topp men mår i alla fall lite bättre efter lite knådande. Man borde verkligen bli bättre på att unna sig sådana behandlingar! Jag har bara gått på massage ett fåtal gånger tidigare i mitt liv men känner nu att det definitivt är värt pengarna. Hellre en uppmjukad rygg än en ny topp (fast helst båda två om jag får välja!)... Bokade in en ny tid om fyra veckor. Vi får se hur det går då att ligga på mage :)

Det växer ju så det knakar nu känns det som. Det är väldigt mysigt men samtidigt lite konstigt att inte riktigt nå när man ska sätta på sig strumpor och skor eller hämta något lite snabbt och lätt från golvet. Min hjärna har inte riktigt fattat att jag har en annan omkrets än tidigare och det är inte ovanligt att jag öppnar dörrar på magen, eller som härom veckan då jag knockade min kollega i ryggen när jag skulle smyga förbi och sätta mig bredvid honom :) Hihi...

Nu inväntar jag mannen i mitt liv. Vi tänkte åka och handla lite inför helgens (förhoppningsvis) goda matlagning så att vi bara kan njuta resten av tiden!

PÖSS på er!

Hemma på en måndag

Idag är jag inte på jobbet och det känns jättekonstigt. Har haft lite magproblem två nätter i rad (utan att vara för detaljerad) och någon gång inatt när jag yr och varm försökte somna om bestämde jag att jag inte skulle ge mig av till jobbet idag. Det är alldeles för många dagar varje år som jag släpar mig till jobbet trots huvudvärk, magont, feber, hosta eller snuva. Så nu fick jag alltså en oväntad hemmadag... Jag känner att det var rätt beslut att hålla mig hemma för jag är väldigt trött och lite varm och därmed lite ynklig... Men alltid finns det dåliga samvetet där, och den vanliga stressen att man inte hinner med det man tänkt idag på jobbet. Men nu ska jag försöka släppa det och ägna dagen åt vila (mestadels iaf). Ska förbereda ett filmprojekt för en engelskkurs som jag inte hann i helgen. Men att krypa upp i soffan och titta på en film och anteckna måste väl räknas till en ganska lugn aktivitet?! Kanske tar jag tag i rättningshögen, kanske inte...

Helt på kurvan!

Idag började vi dagen med ett besök hos barnmorskan. Magen var exakt på kurvan och järnvärdet hade stigit något. Det är skönt att få veta att allt är normalt. Dock ska jag hädanefter ta järntabletter varje dag istället för varannan. Det kan jag väl ställa upp på... Hjärtljudet lät också starkt och bra. Det lilla/lille grynet måste vara inne i någon tillväxtperiod nu för magen växer dag för dag känns det som. På jobbet är de helt förundrade. Det är väl för att det bara var lite put under den första halvan. Just nu känns det otänkbart att det ska fortsätta att växa i t r e månader till... Var ska det sluta? Tycker redan att jag är otymplig och osmidig men samtidigt är det himla mysigt med den lilla magen som sällskap...

I förmiddags sprudlade vårkänslorna och på väg hem från jobbet kom det - snöblandat regn och nu stora blöta flingor. VAD HÄNDE?! Jag vill ha vår nu!

Nu har jag boostat med smörgås, te och nyponsoppa med glass. Yogan börjar om en stund men innan det är dags att byta om och ge sig ut i snöovädret måste jag lägga mig en liten sväng. Den däringa dumma ryggen vill inte bli bättre...

Hej hopp!

Dagens utsikt...

v 26... Getting bigger...

En bra dag...

Som en kontrast till det förra inlägget som redogjorde för en dålig dag måste jag väl skriva lite och berätta vad jag har för mig på mitt lov. Tänk vad lite ledighet kan göra för en trött kropp och själ. Att få sova ut på morgnarna, såsa runt i mjukiskläder, gå en promenad i kylan så att kinderna blir klarröda, att fika när andan faller på, att hinna rätta lite av det som blivit liggande de senaste veckorna, att få hämta ut ett beställt bokpaket, att vila middag, att lägga sig i sängen och läsa en bok eller lösa korsord - det gör susen! Har känt mig lite ur gängorna på sistone, och speciellt efter förra veckan då utvecklingssamtalen skulle planeras och också genomföras. Men med en veckas underbart lov tror jag att jag kommer på banan igen. I morgon väntar en tur till IKEA med min mor, på fredag har jag en timmes massage inbokad och någon fm ska jag och H göra en liten marknadsundersökning på barnvagnar. Nu ska jag ta tag i den där strykhögen innan det är dags att slappa vidare...

Ungefär så här såg dagens fika/mellanmål ut: nyponsoppa med glass och små biskvier. Allt för att få i sig lite C-vitamin :)