Läs den!

Nu har jag kommit igång med läsningen, vilket är lämpligt med tanke på alla sidor som ska läsas i vår! Jag läste precis klart The Boy in the Striped Pyjamas av John Boyne. Den var superbra! Rekommenderas härmed till alla... speciellt oss blivande fröknar eftersom den inbjuder till diskussion av berättarperspektiv, rätt och fel, krig mm. Boken handlar om Bruno, en liten pojke på 9 år som bor med sin familj i Berlin. En dag blir hans pappa beordrad av sin chef "The Fury" att ta ett nytt jobb och hela familjen flyttar till en plats som heter "Out With". Bruno kan inte uttala det rätt... Utanför deras nya hus löper ett högt stängsel och på andra sidan bor en massa människor som alla bär randiga pyjamasar, något som Bruno tycker är väldigt konstigt. En dag träffar Bruno en liten pojke i randig pyjamas som bor på andra sidan stängslet. De är på dagen exakt lika gamla men lever väldigt olika liv...

Satrapi

Jag har på sistone läst en hel drös av Marjane Satrapis serieromaner. Jag har inte läst serier sedan jag var liten och prenumererade på Bamse, men det här är something else, serier för vuxna if you will. Satrapi är född och uppvuxen i Iran och berättar i serien Persepolis om sin uppväxt under kriget. Kyckling med plommon handlar om Satrapis släkting, en känd musiker, som en dag lade sig ner för att vänta på att få dö. Trots böckernas allvarliga ämnen så förmedlar de en varm känsla med en skön ironisk underton. Jag rekommenderar verkligen hennes böcker om ni vill få en liten annorlunda upplevelse. En bok behöver ju faktiskt inte alltid bestå av endast svarta bokstäver på vitt papper.

Läslus

Jag är fast. Flyga drake är en av de bästa böckerna jag läst på länge. På mycket länge. Man läser med ögon, hjärta, hjärna och mage! Vilka känslor den framkallar... Magknip, ångest, jag vill gråta över allt ont som finns i världen men samtidigt gråta glada tårar för att vackert som också existerar. Om ni inte läst den: GÖR DET!

Dagarna i Halmstad har varit mycket najs. Har shoppat, ätit glass och god mat. Solat och badat. Och läst! Imån är det hemfärd till lille Henke... Saknar faktiskt honom... pardon my silliness :)

Mina böcker

Jag har en bok som heter Mina böcker, där skriver jag i alla böcker jag läst. För nästan ett år sedan (den 13e juni 2007) började jag fylla i den och därför kan jag nu göra en årssummering. Trots att jag läste den feta litteraturkursen i höstas så har jag bara lyckats skrapa ihop 21 böcker. Det kan dock tilläggas att jag skummat igenom desto fler och läst om (inte läst en gång till utan läst böcker om böcker) många böcker, men 21 hela böcker blir summan av kardemumman (se bilaga 1). En härlig blandning av högt och lågt! Mitt mål är att slå denna summa till nästa år... Nu har jag två böcker på gång: Läckbergs Sjöjungfrun på ljudbok och Fördjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessl i pocket. Nu gäller det bara att hålla tempot uppe!

Bilaga 1:
Predikanten av Läckberg
Stenhuggaren av Läckberg
Skuld av Alvtegen
Candide av Voltaire
Brott och straff av Dostojevskij
Olycksfågeln av Läckberg
Livstid av Marklund
Främlingen av Camus
Tyskungen av Läckberg
Den unge Werthers lidanden av Goete
Frankenstein av Shelley
Jane Eyre av Brontë
Processen av Kafka
Skugga av Alvtegen
Jordens smartaste ord av Lindström
Möss och människor av Steinbeck
Det grovmaskiga nätet av Nesser
Hjärtans fröjd av Nilsson
Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig av Malmsten
Snöstorm och mandeldoft av Läckberg
När harpalten ylar av Chase

Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig

There's something about Bodil. Jag vill också skriva en bok med fina bilder i, med underfundiga små verser och egeninitierad filmutbildning. Jag vill läsa mer Bodil.

En liten bok

Denna veckan har jag tagit mig en liten bok som busslektyr. Det är Bodil Malmstens Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig. Det är en bok som jag tycker om men som jag inte riktigt får grepp om. Den innehåller små listor, dikter, bilder, filosoferande om högt och lågt. Konstig men skön liksom. Jag gillar upplägget med vackra bilder och luftiga texter. Det passar sig bra som en bussbok. Den lever inte upp till stereotypen av en BOK och är svår att genrebestämma, men det kanske är det som är så skönt... Som hemmabok har jag När harpalten ylar av Truddi Chase, som Linda tipsat om en gång. Den handlar om en kvinna som har 92 personligheter. Ibland funderar jag på hur många jag själv har. Ett par tre i alla fall. Säkert.