En sån där dag...

Allt går så mycket lättare nu med Kitty tycker jag... Vi har lärt känna varandra och har börjat få några slags rutiner. Men idag har det varit en sån där dag... Kitty har varit ur form, gnällig, inte nöjd (förutom när hon käkat), velat bli buren, spottat ut nappen, bara sovit korta stunder osv. Det är inte lätt att vara så liten och inte kunna säga vad problemet är... Dagen har alltså bestått av en hel del kånkande, tröstande, matande och nu börjar jag bli ganska trött. Lyckades vagga lillan till sömns i min famn och lade försiktigt in henne i sovrummet där hon än så länge sover gott med nappen i munnen. Hon är antagligen helt s l u t efter denna dagen. Nu tror jag att jag går och gör henne sällskap och hoppas på att natten blir bättre än dagen!

Trist är det att semestern är slut för H! Nu blir det vardag igen och det känns lite konstigt att det bara kommer vara jag och K nu på dagarna. Hoppas på många fina och varma dagar så man kan samla på sig lite sol och värme innan hösten kommer med regn och rusk, men också vackra soliga höstdagar, härliga myskoftor, te, läsa böcker under en filt i soffan... Det gäller att intala sig själv varje år att hösten är rätt mysig ändå. Men det är så tragiskt att man längtar efter sommaren hela året och så är den över innan man hunnit blinka.

Sov gott!