Med hopp om livet

Jag mår faktiskt inte som jag förtjänar. Jag mår sämre. Utflyttningsfest i Halmstad är allvarliga grejer. Men vi hade ändå en hoppfull kväll. Tro, hopp och kärlek. Vi drack sprit och åt godis. Och hoppade. Henke köpte ett kors av en kille och spelade Jesus resten av kvällen. Vi fick alla kyssa hans kors. Jag var förbannad på allt möjligt; vatten i väskan och folk som inte kunde bete sig. Röven crashade en toalett och Robin köpte champagne. Och vi tror att vi nästan löst tuppmysteriet. Kvällens ord var: KLOAK. Jag blev tagen för en kändis, vem vet jag inte. En äldre man tafsade på mig. Summa summarum; en mycket lyckad kväll!

Dagen efter körde jag bil hem. Det skulle jag nog inte gjort. Men jag hade ju en behandlingspedagog i bilen så jag tänkte att så farligt kan det nog inte vara... Hemresan slutade i alla fall med att jag skällde ut alla i bilen, när vi var mitt i McDriven. Jag blev helt vans. Bakfylla i kombo med mens är ingen bra grej. Henke hade aldrig hört mig så arg sa han. Haha... Jag ber återigen alla berörda om ursäkt.