Ibland blir jag överväldigad av en enorm ångest. Ångest för att folk i min närhet så småningom ska dö, att jag inte är tillräckligt trevlig mot alla, att jag inte hinner träffa människor jag vill, att jag inte visar folk i min närhet att jag tycker om dem, att jag inte hör av mig tillräckligt, att jag gör folk besvikna. Idag var en sådan dag.
Ska försöka ta tag i vissa grejer i veckan. Imån är det iaf nystart med uppsatsjobbet. Full patte. Nu kör vi. Det här är kul. Denna månaden är nog mina hormoner helt bananas. Jag har haft grym P(re)MS och P(ost)MS. Hej Klimakteriet. Nu kommer jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det här e kul vännen. Folk vet att du uppskattar dem, det gör iaf jag & Jullan
PMSa på! Du och jag kommer sitta som världens värsta bitches om vi fortsätter i den här takten :D Ring om det blir för jävligt!
men gumman då... jag uppskattar också dig... hoppas vi ses i morgon, och gör vi inte det känn ingen ångest över det. jag älskar dig ändå... bara så du vet
puss på dig
I so know that feeling babe...
ja man känner så ibland... å pms i stora lass e ingen höjdare i kombanition med det...
Skicka en kommentar