Längtan

Jag har Göteborgslängtan. Den har smugit sig fram mer och mer den senaste tiden. Nu sitter jag här och tänker på gångvägen från Aschebergsgatan till Humanisten, en sträcka jag gått många gånger. Jag tänker på solen som värmer på kinden de där fina höstdagarna i början på terminen. Jag känner hur magen kurrar när jag tänker på korsvägsbaguett. Jag tänker på HumFaks café där jag svullat många gånger (men man är ju värd det!) med kaffe, dammsugare, mackor, godis. Jag tänker på hur många gånger jag och Jennie snott sallad (och hur många gånger Jennie fått sno sallad åt mig för att jag bangade ur). Just nu saknar jag till och med kön till mikrovågsugnarna på lunchrasten. Jag vill åka spårvagn. Jag vill gå runt på stan i flera timmar och shoppa (helst på söndagarn, med bara mig själv som sällskap). Brunch på SOHO. Jag vill leka med min basgrupp och såklart gosa med Julia. Jag vill gå hem till Carolina och fika. Jag vill gå på pilates på Fysiken. Jag vill handla kurslitteratur på Studentbokhandeln. Jag vill plugga på UB (vid mitt bord där jag alltid satt). Jag vill hyra film av den äckliga gubben på Landala Video. Alla känslor rörs nog upp nu för att det är vid den här tiden som vi brukar packa våra väskor och flytta upp till GBG efter ett sommarlov hemma i Småland. Men i år ska vi stanna kvar i Ljungby. Det känns bra att vi ska försöka åka upp till Götet nu i september. Jag har abstinens.