En ytstudie och en flummig lektor

Förmiddagens möte med studievägledaren bjöd på en obehaglig överraskning... Ja jag vet att man inte ska döma en book by its cover, och det gör jag inte heller. Men ofta så skaffar man sig en bild av en människa bara genom att höra hans/hennes röst. Så var fallet med denna studievägledare... Av den pigga rösten med norrländsk klang att döma, föreställde jag mig en käck lite dam med blond piffigt hår. Men den som möter mig idag var något helt annat. Pigg och trevlig var hon, precis som förväntat, men överväldigande korpulent, vindögd, glestandad, sideburns som var rakade, och tunnhårig mitt på huvudet. Jag tycker synd om henne... ty det var verkligen beyond help. Ingen makeover hade kunnat hjälpa upp detta. Men återigen blir man påmind om att man kan vara en fin människa inuti!
Sedan var det dags för lektion i textbinding. Jag var på grund av få timmars sömn mycket fnittrig och kunde knappt hålla mig när Stiller började hosta, en slags tics han har för sig när han pratar. Jag erbjöd honom genast en halstablett, varpå de tre andra flickorna som var närvarande började skratta. Sedan trixade han ett tag med overheaden och gjorde det klassiska misstaget att glömma dra ner duken. Det räckte för att jag skulle dra på smilbanden. Droppen kom dock när han drog ner duken och den flög upp igen direkt med ett jävla liv. Hahaha! Det är ju helt värdelöst att vara på skratthumör när man inte FÅR skratta... Tårarna kommer och det liksom bubblar inom mig (som när jag och Anna tappade det helt till "elände elände"). Stiller fann sig dock och klarade att pulled it together tills han skulle göra sorti efter lektionen, då han snodde in sig i klädhängaren som stod på golvet, och höll på att bli liggande. Herregud, det var på håret att vi kunde hålla oss ifrån att brista ut i asgarv. Haha!
Det var min dag det...