Upp och ner, ner och upp

Hänt i veckan:
- igår skällde jag på en klass så att det hördes till klassrummet bredvid... Ooops! Enligt en kollega hade de klassen sagt: "Det är vår svensklärare. Hennes röst känner vi igen". Till historien hör att jag faktiskt inte höjt rösten (ordentligt) inför den klassen, men det är klart, min röst är väl ganska distinkt. Jag tänkte hela kvällen igår att jag nog överreagerat, men kom sedan fram till att nej, det har jag inte. Det är inte okej att fortsätta att prata, skratta, tissla, slåss, stimma när fröken har genomgång och redan sagt till 174 gånger. They had it coming.

- skrivaren/kopiatorn som är kopplad till vårt arbetsrum är sönder. Det innebär att man får skriva ut sitt dokument på en liten mini-skrivare och sedan springa 3 trappor ner för att kopiera den. I en veckas tid har kollegan Sara kommenterat att skrivaren varit sönder i en vecka. Nu börjar detta uttalande stämma. Hur svårt kan det vara att byta toner eller laga vad det nu är som är sönder?!

- vi har haft FAJK (fika på engelska!) med jultema. Det var gott.

- jag hittade en dag en postit på min datorskär, där min mentor skrivit "Glöm inte att sätta upp fler postit-lappar". Jag undrade först vad han menade, men såg mig sedan runt och insåg att jag verkligen har huuuur många postits som helst på skrivbordet, på datorn, i och på pärmar och kalendrar. Jag gillar't helt enkelt. Jag behöver inte ha lika många saker i huvudet utan kladdar ner det på färgglad lapp och trycker dit den någonstans. Jag brukar inte glömma saker så det måste ju vara ett bra system!

- jag har roat min lilla etta med att berätta om hur man klädde sig på 90-talet. De tyckte att det lät kul, speciellt kjol-över-byxa.

- jag har planerat ett litet tema med en kollega, då vi ska ämnesintegrera engelska och en vårdkurs. Det ska bli kul att göra något lite annorlunda. Hoppas kidsen gillar det.

- nyss nämnda mentor funderar på att starta en liten kaffebar borta i sitt hörn så att vi kan brygga eget gott kaffe istället för blasket som finns i personalrummet. Jag ser ljust på framtiden.

- undertecknad har räknat ut att det bara är tre hela veckor till jullovet. Yay!

- undertecknad är inte glad åt det nya förslaget angående lärares arbetstid. Hur ska vi kunna jobba färre timmar i veckan och ändå ha fler lektionstimmar. Och vad ska vi göra på sommaren när eleverna har lov? Och hur fungerar undervisningen om jag tar ledigt en månad mitt i terminen? Suck... Kan inte de så kallade experterna spendera lite tid i verksamheten och förstå hur det funkar? Man blir trött...

Out of my hands

Det är inte kul att möta molokna elever, som snart är på väg att ge upp det där med engelskan. Fick övertala en kille idag att i alla fall försöka göra provet. Men han hade redan gett upp och lämnade in tidigt utan att fyllt i så mycket. Grr... Han får extra stödundervisning i svenskan hos vår underbara specialpedagog, men det finns ingen motsvarighet i engelskan. Det enda jag kan erbjuda är lite extra läxläsningshjälp på måndag eftermiddag, men han (och många andra) skulle ju behöva flera timmar i veckan då man kan prata, förklara, öva... Det känns så tråkigt att inte kunna erbjuda något mer konkret. Jag har ju inte tid eller lön för att hjälpa elever utöver lektionerna. Och det är ju nu, innan de ger upp, som man bör sätta in stöd... Suck.

Snigelvarnad

Okej, nu har jag blivit snigelvarnad och känner därför pressen att uppdatera lilla bloggen. Livet är fullt med jobb, rättning, ta hand om sambo som fått biverkningar av vaccinet, sova mm. Känner mig helt klubbad ikväll eftersom dagen varit lite i stressigaste laget. Trötthet, PMS och lack of lunch blir inte bra i kombination med stökiga elever. Så idag har Mia inte varit glad ;) Men det har funnits ljusglimtar också: planering av fredagsmys till nästa vecka med min engelskklass, roliga särskrivningsexempel (Sten tvättade Levis jeans) och stundtals lydiga elever.

Ser fram emot helgen, då jag ska gosa med brorsöner och gå på en liten återträff från högstadiet. Det ska bli superkul!

Höstlov

I morgon är det dags för jobb igen. Ingen rast och ingen ro innan jullovet. Här lever man för loven... Hehe... Nej så illa är det inte. Det är sjukt kul att jobba med visst längtar man till ledighet, mys och att inte behöva gå upp klockan 05.00.

Höstlovet har varit bra. Några aktiva dagar i Göteborg och några väldigt lugna dagar här hemma. Jag har mest slappat, fixat hemma, städat, tvättat, kollat på film och TV och handlat.

Idag startade jag dagen med en frukost på ett café med goda vänner. Väldigt trevligt! Nu väntar middag och så småningom en kväll i soffan. I morgon back to work!

Adios!