Å vad jag tycker synd om de små studenterna idag som blev totalt dyngsura när de sprang ut. Och gud vad jag känner mig gammal som tycker att alla studenter är pyttesmå. För sju år sedan sprang jag själv runt i glädjeyra med mina vänner. Vi hade nästan 30 graders värme och svetten lackade under alla blommor. Vi hade en väldigt lyckad dag med champagnefrukost, tal av vår käre mentor som överraskade alla med sitt avslutningstal där han verkligen bjöd på sig själv och många rundor i det röda vrålåket. Sen har vi ju balen där Henke överraskade genom att hålla ett tacktal tillsammans med Sophie. Sent ska vi också glömma när han i sin feberyra beställde ett glas transparant... Sju år har gått. Jag är sju gånger visare (?) och mycket äldre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
absolut, kunde inte sagt det bättre själv!!
ja hur gick det för dom??var ni å tittade??Jag missade alltihop:( låg hemma nedbäddad å va sjuk :( Herregud va det regande!
Skicka en kommentar